Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva Studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor än de manliga studenterna.

Vi vill öka kunskapen kring vilka attribut som påverkar studenters attityder till tjänsten hemförsäkring. En undersökning har gjorts på komponenten ?Attityd till ett beteende? som är en del av ?Theory of Reasoned Action? och ?Theory of Planned Behaviour?. Data är insamlad från två mindre fokusgrupper som är förstaårsstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Vi har identifierat vilka attribut dessa studenter anser som viktigast hos tjänsten hemförsäkring, vilka är pris, innehåll, varumärke och service.

Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst iSverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somäven präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan attleasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på deolika studieorterna.

E-handelns implementerande i samhället har minst sagt revolutionerat konsumenters sätt att köpa varor, och helt förändrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgång till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lämna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter är en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp då de har unika förutsättningar i deras konsumtion av varor. Ung ålder, en restriktiv månadsbudget och förhållandevis goda internetkunskaper är egenskaper som de flesta studenter besitter och är av stor betydelse vid köpprocessen som sker på internet. Med detta i åtanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie är att utöka vår förståelse för studenters förberedelse inför köp på internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer också syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp på internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemområdet och kommer sättas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vår studie, har vi delvis tagit ifrån resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsområden.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten där gärningspersonen är främmande för offret. Stalkning som fenomen är så pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhälsoproblem. Då det är ett tämligen outforskat område i Sverige finns få studier gjorda kring allmänhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig åt beroende på om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer.

Studiens syfte är att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsområde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar såsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, värderingar, härkomst och genus. För att täcka detta syfte har studien följande forskningsfrågeställning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgår från en kvantitativ metod där en webbenkät e-postats till studenter på fyra olika utbildningar på Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först på ett kvantitativt synsätt, där resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrån en mer kvalitativ analysmetod där författarna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus på Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar på ett samband mellan utbildning och identitet.